5 down, 0 to go = holiday!

Trodde aldrig den här dan skulle komma. Världens bästa känsla infinner sig just nu, känslan av att ha gjort sista dagen innan "sommarlov" och semester. Och det är precis vad det är. På måndag påbörjar vi vår långresa, vilken vi inte planerat mer än att vi har en biljett till Vietnam. Men innan vi stressplanerar i helgen ska vi tömma våra utslitna hjärnor med lite (läs mycket) fest ikväll. Men först: SOVA!

I feel like dancing!

4 down, 1 to go

Oh, hade tenta imorse. Gick ok, var ganska lätt. Men nu! Tenta igen imorn och vet inte hur jag ska orka det sista dygnet, är helt slut. Dessa tre veckor är nog det värsta jag varit med om. Jaja, imorn är det över, längtar...

Our first visitors

Nu har vi vårt första Sverigebesök. Anna o Thomas är ute och backpackar jorden runt i ett halvår. Nu har de varit ute i fyra månader och kom med regn i lördags från KL. Vi har umgåtts, spelat spel, vinat, ätit en massa smarrig mat, sightseeat på campus. Igår var vi även och såg filmen 2012. En typisk amerikansk katastroffilm som helt klart var sevärd. Nu sitter jag och Micke på Starbucks och ska få lite pluggat medan de är ute på shoppingturné. Ja, lite avis är man allt på deras liv. Inga måsten. Men jag kan säga att de håller ett högt tempo, ett sånt tempo som en annan blir helt slut av efter en vecka. Men jag tror att det bara handlar om inställning.

Vi har haft moppe här nu i tre veckor och det är så skönt och så smidigt. Gäller att vara försiktig i den tunga trafiken bara, men det går väldigt bra. Vi fixade så att Anna o Thomas kunde hyra en också, så nu är Micke o Thomas som tonåringar och vill bara köra moppe hela tiden.

Inatt jag drömde...

...något som jag aldrig drömt förut.

Hade en fruktansvärd mardröm som jag tänkte tråka er med. Det beror nog mycket på stressen.

Vi var i Malaysia. Vi skulle festa. Alla vänner var vänner från Sverige, ibland dem många nära vänner men också männsikor man inte pratat med på flera år. Jag drack ett glas vin och vart kanonfull och ramla omkring och hade mig. Efter ett tag sitter vi inomhus i något som liknar en båt. Tycker foten värker så jag tar av mig skorna. Då har jag ett stort hål genom hela foten, bara konturerna kunde urskiljas. Det började blöda och folk springer och hämtar is, så att foten inte skulle drabbas av nekros ("ruttna" ;)). Micke har inte tid för mig. Han var hungrig och var tvungen att gå iväg och köpa sig en burgare. Jag blir hämtad i helikopter och flygs till Sverige, men jag sitter inte i helikoptern utan jag får hänga och hålla fast mig med hjälp av kryckor utanför. Det var skadligt för mig att vara i helikoptern i mitt tillstånd. Nu har foten börjat ruttna och jag har fått blodproppar i benet. Hela benet ruttnar bort långsamt och blir jättesmalt. Hela vägen beklagar jag mig för att jag inte hinner till tentan jag skulle ha dagen efter. Till slut kommer vi fram till Karlstad och jag måste ducka för att vi inte ska krocka med alla de andra hundratalet helikoptrar som befinner sig i samma luftrum. Jag blir hämtad i ambulans som utgörs av en skolbuss. Vi stannar och plockar upp skolbarn på vägen och ser att vi cirkulerar kring Bergvik som för övrigt inte alls ser ut som riktiga Bergvik, har bara samma namn. Jag undrar hela tiden om vi inte är framme snart. Väl framme tar de inte hand om mig på väldigt länge. Jag får stå upp naken medan folk går omkring utanför fönstren. De gör mig redo för operation. När jag ligger på operationsbordet ger dig mig en urgammal telefon, säkert 30-talet. De har ringt min pappa och vi växlar några ord, sen skriker de att jag måste bli sövd, nu! Jag är nyfiken på vad för slags anestesi jag ska få men de har inte tid. De lägger ett metallblock på magen och sen får jag sprutan. I samma stund gör min kropp en avslappningsreaktion som jag vaknar av. Fruktansvärd känsla där det känns som hela jag somnar in och nästan faller. Aldrig upplevt nåt liknande förut.

Kontentan:

1. Är detta min åsikt om svensk sjukvård?

2. Jag var seriöst orolig för dagens tenta?
3. Det gör inget om jag inte klarar tentan, det finns värre saker som kan hända?

4. Micke är som skalman och måste ha mat när mat- och sovklockan ringer?

5. Jag var rädd för att bli för full ikväll?

Men är det inte fantastiskt vad alla dagsrester kan bidra med till att göra en sån otrolig historia? Det mesta kommer från verkliga händelser som ex tentan, min kompis jessica har ett hål i foten, vi skulle festa ikväll osv.

3 down, 2 to go

Äntligen kan man slappna av lite och ha en ledig kväll. Tentan idag var den bästa hittills och kändes rätt bra. Micke gjorde också en tenta och han tyckte väl att det gick sådär. Ganska svår tydligen. Skönt att det bara är en vecka kvar sen blir det resa i 5 veckor. Ska bli så härligt!

Ikväll skulle vi festat till det lite men det får vänta tills nästa vecka istället. Vi är helt slutkörda och värre ska det väl bli.

Kramar till er alla!!

Hushållsbestyr med språkbarriär

Ok, det här i barnligaste laget, t.o.m för mig, och det är Micke som sköter disken ;D

Coffee-loving cocks

Man ser tuppar och höns lite här och var. De går fritt i klungor och för en massa väsen.

Enda gästen på Starbucks Gurney.

Mitt hjärta brister

Tänk er att den här lilla parveln inte har något hem. Ingen som tar hand om honom, ger honom mat och kärlek. Istället springer han runt hela dygnet för att leta mat. Det är så ledsamt att se alla dessa hemlösa djur, man vill hjälpa och ta med dem hem men det går ju såklart inte.

Mitt öde: überblond?

Igår skulle jag för första gången här gå iväg för lite slingor och fräscha upp peruken lite. Hittade ett trevligt ställe i Queensbay, lite dyrt men det fick det va värt. Jag förklarade flera gånger att jag inte vill vara ultrablond längre, mer mellanblond. Hittade en snygg nyans i en tidning och nekade alla hennes förslag på bruna nyanser. "För mörkt", sa jag och påmindes om min färgkatastrof förra hösten. Vet även att brunt blir säkerligen grönt i slutändan. Till slut visste hon exakt vad jag var ute efter. Efter två timmar kom jag ut därifrån. Blondare än nånsin...

Ok, här är den efterfrågade bilden ;D

Efter sol kommer regn

Nu börjar vädret äntligen vända. Soliga heta dagar med åskstormar på kvällarna. Ingen tid finns att njuta av sol och värme. All vaken tid spenderas på Starbucks drickandes Caramel Frappucino ömsom pluggandes.

På Fredag är det tenta 3/5 och Micke har tenta 2/3. De övriga tentorna har gått sådär. Jag har inte siktat på toppbetyg direkt. För omotiverad och distraherad helt enkelt. Speciellt eftersom tentorna innebär att lära sig doseringar o dyl. utantill, vilket jag känner att jag inte behöver ha sån jättekoll på hemma.

Till helgen får vi svenskt besök, äntligen! Vännerna Thomas och Anna är ute på backpacking turné och gör att stopp här i ett par dar. Ska bli himla kul. Synd bara att vi fortfarande tentapluggar, men det fixar sig alltid.

Mindre än två veckor till Vietnam, yikes!!

I live in a crazy world

Folk är i allmänhet ganska fräcka här, trevliga men fräcka. Då inte minst i trafiken, där kommer störst först! Höjden av fräckhet var väl när min granne i hissen började fråga mig lite om min cykel (ja, jag åker hiss med cykeln varje dag):

- Oh, you go bicycle?

- Yes I do, it's very nice. At least I don't have to walk anymore, svarade jag med ett leende.
- How long you stay here?
- Until may, then I go back to Sweden.
- Oh Sweden, nice country. What you do with your bicycle?
- I will probably send it to Sweden, it's a really good bike!
- No, give it to me! Gift to your neighbour, I live on 16 floor!
- Eh, well I'll think about it.
- Give it to me, as a present!
- Ok, I'll think about it, promise.

Och sådär fortsatte det i två omgångar till. Precis som om jag skulle ge bort min fina cykel till en människa jag träffat i hissen en gång!

Den andra fräckisen hände Micke igår:

Vi har väldigt trevliga vakter här nere som vi pratar lite med varje dag när vi passerar. En av dem en muslimsk kvinna som bjuder oss på frukt ibland och vi pratar lite om allt möjligt. Igår kväll när vi ligger i sängen och ska sova, relativt tidigt, så ringer denna kvinnan. Hon säger något obegripligt och lägger sedan på. Micke, som ni vet är ganska nyfiken, åker ner till vakthuset för att kolla läget. Kvinnan drar honom åt sidan och förklarar att hon har svåra ekonomiska problem. Hon måste betala dryga 3000 kr innan fredag annars skulle de ta hennes bil. Hon ville att Micke skulle låna henne pengarna till nästa vecka. Micke svarade att han skulle fundera på saken.

Men gud så fräckt! Tycker ni inte? Vi känner att detta kan vi absolut inte göra även om hon är trevlig och eventuellt ärlig så kan vi inte riskera att låna ut en sån summa, finns inga som helst garantier. Vi försökte få henne att förstå idag att vi är fattiga studenter. Om ledningen för bostadsföreningen får reda på att hon frågar boende om pengar skulle hon få sparken direkt, så berätta för Wendy är inte aktuellt. Ja ja, hoppas det löser sig. Varför händer detta oss?

Grattis Kevin!

Stort grattis till min bror Kevin som fyller 10 idag!! HURRA HURRA HURRA!

Grattiskramar från Malaysia!

Plugg plugg plugg plugg...

Så ser våra dagar ut nu. Finns inte tid för något annat. Jag kan inte säga att jag gillar systemet här, skriva alla tentor på tre veckor. Tufft att plugga till flera tentor samtidigt, jag vill kunna fokusera på en i taget. Åh, saknar Sverige och BMC.

Nästa vecka tentar jag två kurser, onsdag och fredag, ganska omfattande kurser dessutom. Hur ska man kunna ladda om efter första tentan? Det blir att direkt gå hem och fortsätta plugga. Sen följer tre tentor till. På detta har jag två uppsatser.

Micke kör en tenta i veckan, lite mer lagom.

Kontentan: Ingen tid för bloggande, men ni har väl annat att göra va? ;)

Men eftersom jag inte vill ha det så här nästa termin har jag efterfrågat ett eget forskningsprojekt. Dekanen, som är en av de trevligaste människorna här, gjorde tummen upp och tyckte det lät jättebra! Vi ska snart bestämma inom vilket område, tycker det ska bli grymt kul! Undrar om jag får mina egna möss? Fast iofs, då måste jag ju ha ihjäl dem också...

Jag ska även gå till kemiinstitutionen och se om jag kan köra ett projekt där också! Detta skulle innebära att jag bara behöver läsa en enda kurs med föreläsningar och tentor, weehoo. Hoppas!!

Your problems are your own. Don't blame them on others

Ett misstag har begåtts, inte av mig utan International Office, IO. Mitt visum gäller bara till 31 dec. De andra som stannar i ett år fick visum för hela året. När jag börjat nysta i detta upptäcker de att de gjort fel, men det erkänner de inte såklart. Jag måste ansöka om förlängning och det kostar, ok inte så mycket men ändå. Jag ska betala för deras misstag! Svårt att inte visa sin irritation, det går ju inte diskutera med dem. De ville ha en ny hälsoundersökning och alla andra ansökningshandlingar. Detta kostar en mindre förmögenhet. Då gick jag i taket! Blev smågalen här hemma och efter att kontaktat IO Uppsala verkar det kanske som att det kan sluta bra, men Malaysisk byråkrati är inte att leka med!

Ett mindre problem som dykt upp är att IO kräver att vi ska delta i orientation week igen! I dec kommer 100 nya utbytesstudenter och de vill att vi ska träffa dem. Det finns en anledning till att de flesta utbytisar dyker upp 29 dec! Veckan infaller nämligen så bra som 20-24 dec! Vi ska fira jul i Thailand och vägrar att delta, men då får vi veta att det kan få konsekvenser. De som dyker upp senare har nämligen tillstånd från respektive universitet. Så, nu har jag också det, förhoppningsvis ;)

När jag ändå skriver om IO så måste jag bara berätta. Micke ville ha ett officiellt intyg för de kurser han läser eftersom han ska skicka till CSN. Det hade inte vår kontaktperson möjlighet att utföra utan hon bad honom gå hem och skriva ett eget, som hon sen skulle signera! Det är ju inte hennes jobb, eller? Så jag fixade till ett officiellt brev, ni vet med skolans logga. Det blev snyggt! När Micke kom dit dagen efter fick de spel! Det var illegalt, de tyckte han var galen som kunde göra så. Det var denna gång en högre uppsatt kvinna som var helt utom sig. Men herregud! Hur skulle han annars skriva ett officiellt brev?? Bredvid står vår kontaktperson, säger ingenting, låter Micke få all skit precis som han skulle hittat på att skriva det där jvla intyget. Jaja, ingen skada skedd, nu får han det där intyget till veckan, men för sent för CSN. Jag tror inte jag behöver skriva att vi inte går till IO i onödan va?

Bloggtorka

Nu vill jag veta vad ni vill läsa om här på bloggen, nåt som ni funderar över om vårt liv här eller allmänt om Malaysia. Lämna förslag i kommentarsfältet. Nya inlägg kommer inte förrän ni har gett mig lite idéer, och kom inte med alltför bajsnödiga ämnen som ex Tiden som ockuperat Malaysia eller nå! Haha. Nu ska här pluggas!

Grattis till Textsmart, Danni!

Min vän Daniella har startat ett eget företag, TEXTSMART.SE, en översättningsbyrå. Nu tycker jag att vi ska hjälpa henne att komma igång ordentligt. Så gå in här och se vad hon kan hjälpa just dig med!

Vi är alla avundsjuka

Inatt ställer ni om klockan där hemma, får en timme extra. Det innebär givetvis att skillnaden mellan Sverige - Malaysia blir en timme extra, +7 timmar.

Jag är lite avundsjuk faktiskt. Även om ni tycker att det är kallt och tråkigt hemma så har ni något som talar om för er vilken tid på året det är. Ni får mysa i stora tjocka tröjor. Mysa under en filt med en kopp te framför idol. Tända mysljus. En massa höstmys helt enkelt.

Här är det ingen skillnad. Solen går upp runt 7 varje morgon och ner 12 timmar senare. Mellan juli-dec är det "den mindre väderstabila" säsongen med regnpeakar i september och oktober. Det regnar alltså varje dag nu. Inte hela dagarna men många monsunskurar blir det, och när dessa skurar kommer är det bäst att vara inomhus. Sånt regn som finns här, kan knappt skådas i sverige. Visst har vi en del sol mellan skurarna, men för det mesta är det mulet. Inget direkt poolväder mao.

I januari börjar den torra perioden. Då blir det så varmt, och så torrt att löven faller av träden och gräset blir gult. Även om ni säger att ni längtar efter värmen hemma i Sverige och ni säger att ni är avundsjuka för att vi har sommar året runt. Ok, sant, ska inte ljuga, vi har det riktigt nice på det sättet. Men det är inte behagligt när det är så varmt och man inte får ligga vid poolen, det enda stället som är uthärdligt.

Det för oss till klädkoden. Minns inte om jag berättat det tidigare. På skolan är det skylande kläder som gäller. Micke måste gå i jeans och ex piké, i över 30 graders stekande hetta. Inte nog med att man måste täcka axlar och knän, min skola är så strikt att man måste klä sig formellt. Inga jeans, t-shirts, flip-flops osv. Ingen bär någonsin kjol. Alla har svarta långbyxor och skjortor. Även tjejerna. Alla killarna bär slips, varje dag!

Att springa omkring i långbyxor, gör inte att man uppskattar värmen. Som tur är kör vi AC i lägenheten, skulle man ju aldrig kunna leva utan. Fick en chock över räkningen förra månaden, bara dryga 700 kr för en månad! Nu kör vi ingen AC längre...

A foreign country is not designed to make you comfortable. It is designed to make its own people comfortable.

Vissa dagar älskar man Malaysia. Andra dagar hatar man landet. Ett exempel på mindre lyckade dagar är när vi skulle ta oss över till fastlandet, vilket visade sig vara både tids- och tålamodskrävande. Trots att vi bor 5 minuter från bron över måste vi ta buss i 20 minuter i fel riktning för att sedan byta.

Som nämnts i tidigare inlägg så finns det många udda yrkeskategorier, och speciellt onödigt måste jag väl ändå säga är de människor som har som arbete att skrika till sig folk till bussarna på terminalen. Ett mycket störande inslag och speciellt om de lägger sig i var man ska någonstans, som de självklart gjorde den där mindre lyckade dagen. Vi visste vilken buss vi skulle ta och ändå säger han till oss att ta den där andra, den där gula helvetesbussen från andra världskriget. Vi frågar chauffören:

"Is this the buss to MegaMall on the mainland?"
"Yes! Megamall, mainland!"

"Sure? Megamall, mainland?"
"Yes! Megamall, mainland!"

Varför man upprepar frågan beror på att om de inte upprepar svaret här minst en gång, så är det troligt att de svarar utan att ha en aning. De vill inte förlora ansiktet och svarar då vad fan som helst! Märk min irritation!

Vi kliver på. Micke påpekar att det ser ut som att vi är på väg mot Batu Ferringhi, vilket är åt helt fel håll. Efter 20 min stannar bussen. Chauffören skriker:

"MegaMall!"

Micke och jag tittar på varandra. Vi har ju inte ens passerat bron! Vi kliver av. Jag är arg, jag vet att vi inte har kommit rätt och jag är hungrig, hann ju aldrig med frukost och nu är klockan efter tre. Vi går 50 meter och upptäcker ett shoppingcenter, MIDLANDS.

Vi kom aldrig till fastlandet den dagen.

Vi åkte hem.

Singapore

Bättre sent än aldrig kommer vår reseberättelse om Singapore. Micke visste som sagt inte var vi skulle förrän på flygplatsen då han listade ut det, och då inte genom att se bagageetiketten utan genom att han såg visumen sticka upp ur min väska. På visumen står ingen text, begåvad han min karl =).

Flyget tog bara en dryg timme från Penang.

Jag hade bokat en helg på detta 5-stjärniga Pan Pacific som enligt Tripadvisor är THE hotell! Inne på flygplatsen kom en man och mötte oss precis när vi steg av planet. Sedan följde han oss genom hela flygplatsen, genom passkontroll och tull. Utanför väntade ingen limousine, som jag trott, istället fick vi åka flådig Merca till hotellet. Där möttes vi av en mycket trevlig kvinna som följde oss direkt till vårt rum och lät oss checka in där. Inga köer! Vilken service!!

Rummet var superfint!

Eget kontor

Lyxigt badrum

Balkong med utsikt över Marina Bay. Här fanns en heltäckande mörkläggningsgardin, styrd med fjärrkontroll!

Micke fick en tårta och ett gratulationskort, gåvor från hotellet. Hur visste de att han hade en flickvän som älskar choklad?!

Hotellet hade verkligen ALLT! Glömt en kabel?

Poolen

Hotellet hade hiss på utsidan...

...och på insidan

Lounge

Pianobar

Vi hade väldigt lite tid att turista i Singapore så vi köpte en dygnsbiljett med Hippo Tours. Detta var superbra. Man fick åka sightseeingbuss hur mycket man ville coh då kunde man gå av och på utmed sträckan. Man fick en båttur och en biljett till Singapore Flyer, pariserhjulet.

Här är vår roliga bussguide. Vi såg det mesta av Singapore från bussen, mycket smidigt och vi kände oss väldigt turistiga.

Singapores symbol, the Singapore Lion

Ett konserthus som byggdes för 3-400 milj usdollar. De kallar det Durian, för det ser ut som den vidriga frukten. Västerlänningar kallar det helt enkelt för ananasen.

Här ute på båtturen. Bakgrunden utgörs av finansdistriktet, flera maffiga internationella banker osv.

Strosande på promenad i Marina Bay upptäckte vi en liten rockkonsert. Skumt det är att se asiater sjunga o spela rockmusik, vet inte varför...men de var faktiskt rätt bra.

Utsikt från balkongen på vån 33 av 40-nånting

Här har vi tagit hissen på utsidan ända upp till skybaren. Jag klängde mig fast så nära väggen jag kunde, galet högt! Men sen, vilken utsikt.

Singapore Flyer

På kvällen gick vi bort till Singapore Flyer, pariserhjulet som är det högsta i världen, slår till och med London Eye. Fråga mig inte hur högt. Det låg väldigt nära vårt hotell i Marina Bay, och hjulet var verkligen jättefint då det skiftade i olika färgnyanser.

Man fick gå in i en "kapsel" som rymmer 20 personer. Vi fick en egen!

Jag kan ju säga att det var väldigt högt och jag höll mig sittandes mesta tiden. Hela turen går väldigt långsamt och tar ca 35 min. Det var jättemysigt att åka på kvällen, men då var det även svårare att ta bra bilder.

Det finns de som gifter sig i detta pariserhjul. Det viktiga är att brudparet ska ha avlagt sina löften och svarat "JA" innan de kommer upp till toppen, för efter det "går det bara utför".

Utsikt från toppen

På lördagen hade vi jättefint väder och åkte ut till turiststället Sentosa Island, 20 min från city. Även den resan inkluderades av Hippo Tours.

Det är en väldigt lite ö, med mycket turister och det är dyrt. Men väl värt ett besök. Jag tror man blir uttråkad om man bor på ett hotell här. Men vi fick lite sol och bad.

Och smarrig sushi!

Singapore är en Formel-1 stad. Vi var där ca två veckor innan tävling. Hela stan förberedde sig med att sätta upp stängsel och läktare. Guiden berättade även något om att sist Schumacher (?) hade kört här hade han klagat på banans beläggning, och banan går ju som bekant genom stora delar av city. Vad jag förstod skulle även detta fixas innan.

Här ser vi en del av tävlingsbanan från vår balkong, med ett depåstopp. Gissa om priserna höjs i staden under tävling, upp till 50%!

Läktarna

Helgen var kanon och vi älskar Singapore. Det är så rent och fräscht och fina miljöer överallt. Inga skumma bakgator i city. Men de har en massa regler i detta lilla land. Man får inte spotta, kasta skräp, röka överallt och på tunnelbanan är det ännu fler regler. Och dessa efterlevs ganska bra. Eftersom landet är så litet så kan det lätt kontrolleras. Kasta papper på gatan ger böter på 400 kr om någon kommer på dig.

Shoppingen var kanon, lite dyrt, om man jämför med Malaysia. Det stora shoppingstråket och själva city ligger på Orchard Road. Där är det hög puls, mycket stressade människor och inte så jättemycket att se faktiskt. Men hela stan kryllar av gallerior av olika slag.

Vi såg mycket under en helg, vi hade ett alldeles superbt hotell och kunde därmed konstatera att Singapore är en fantastisk stad!!

Ni får bestämma!

Ni får bestämma hur bloggen ska se ut! Jag letat och letat och nu orkar jag inte längre. Dags för en uppfräschning på bloggen och jag vill ha en ny bakgrund. Det är så svårt att hitta nåt bra och eftersom blogspot har helt pissiga alternativ så har jag laddat ner några. Jag behöver er hjälp med detta. Eftersom jag är våg så har jag väldigt svårt att bestämma mig =). Antingen så väljer ni utförandet som det är nu eller så röstar ni lila eller röd! Nya snygga förslag välkamnade också ;). Kom igen nu! Vad tycker ni?

RÖD

LILA

Kuala Lumpur, KL

Fredag 17 september kom vi till Kuala Lumpur efter en 5 timmars bussresa från Penang. En mycket behaglig resa där bussen är en riktig VIP-buss med jättestora härliga säten. Vi tog LRT till China Town där vi bokat in oss på ett billigt hostel för en natt.

LRT

Petaling Street, hjärtat av China Town. En stor gågata som fylldes av kinesisk shopping, lik Shenzhen om ni minns. Man blev påhoppad hela tiden, ända fram till vårt hostel som låg mitt i.

Jag bokade visst lite fel. Våningsäng, fast i ett privat rum. Men det var öppet så man hörde alla. Jättekul att väckas av alarm 5 på morgonen.


Under kvällen gick vi runt i stora delar av stan med målet Petronas Towers. En härlig bild!

Senare gick vi vidare till en bargata och stannade till i denna bar med akvarium med hajar ovanför baren. DJ:en var otroligt kass. Spelade mest 80-tal. Slängde in Celine Dions "My heart will go on" så han kunde dansa och hångla med sin flickvän i 5 dryga minuter. Jag var inte såå berusad ;)

På lördagen gick vi till sydöstasiens största shopping mall. Times Square. Så stort att det skulle ta ialla fall två dar att gå igenom allt. Fanns lite rolig shopping, men vi bestämde att vi skulle spara den tills vi kom tillbaka helgen efter.

Gallerian hade en berg o dalbana högst upp.

Allt som allt hann vi inte se så mycket av KL för den här gången. Staden är jättefin, förutom i China Town. När vi gick där på kvällen så välde det upp kackerlackor ur kloaken. Jag hade en jobbig kväll =). Även en hel del stora råttor.

När vi kom tillbaka från Brunei åkte vi nästan direkt tillbaka till Penang, vi var alldeles för trötta. Men vi ska nog tillbaka snart igen. Jag måste till IKEA!! Jag vill ha massa knäckebröd, Marabou, ahlgrens bilar och Micke vill ha sin lingonsylt. Framförallt vill vi äta svenska mat!!! Tack för era tips om KL. Vi ska genomföra alla nästa gång!

Borneo

Vi kom till Brunei kl. 22 den 19 sep och lämnade landet 8 dagen efter. Vi tog en promenad på kvällen i huvudstaden, Bandar Seri Bagawan, vilken var väldigt liten, mycket mindre än Karlstad. Inte mycket att se här, men staden var väldigt ren och det fanns några fina byggnader. Man kan tydligen ta dagsturer på floden som rinner igenom staden och utefter denna kan man se Probiscous Monkeys (näsapor) i det vilda. Men som sagt, ingen tid för detta. Vi tog bussen till Kota Kinabalu.

Innan avfärd fick vi fylla i tre stycken arrival/departure cards. Det tyckte vi var lite väl överdrivet och fattade aldrig varför. Dessa skulle användas vid gränsen och det visade sig att bussen tog turen Brunei - Malaysia - Brunei - Malaysia. Detta innebar tre tullar med två stopp vid varje för att visa passen. Sedan är det en gränskontroll mellan Sarrawak och Sabah, vilka är de två malaysiska staterna på Borneo. Sammanlagt fick vi under den 9 timmar långa bussfärden visa passen 8 gånger. Ja, tiden gick ganska snabbt iaf.

Bussarna fick stanna och "vattna" bromsarna, vill inte tänka på vad utslitna de måste varit.

Från bussen såg vi mycket fin natur, men det mesta bestod av dessa oljepalmsplantager, mil efter mil. I malaysia har de röjt så mycket regnskog bara för att plantera oljepalmer. Palmolja är en stor del av Malaysias export.

Mer oljepalmer

Färja, typiskt asien att ha dessa färjor istället för broar.

En "villa"gata. Man blir påmind om hur bra man har det...

Vi reste i Borneo under Hari Raya, vilket är muslimernas fest då de bryter fastan. Detta kan jämföras med vår julafton. I en buss som vi åkte med mellan Sandakan och Tawau visade de karaokeversioner av Hari Raya musikvideos, på repeat i 6 timmar. Efter den resan var vi helt slut, men hade ett antal låtar på hjärnan (jmfr med våra julsånger). Här är muslimer på väg för att fira. I bakgrunden kan man se typiska Borneohus.

Typiskt hus på landsbygden. Antar att de inte har toalett och rinnande vatten....

Under Borneoresan så åkte vi väldigt mycket buss. Brunei - Kota Kinabalu, 9 timmar. Kota Kinabalu (spenderade 2 timmar i stan) - Sandakan, 6 timmar. Sandakan - Tawau, 7 timmar. Vi fick se mycket av landsbydgen men skulle vi göra om resan så hade vi flugit direkt till Sandakan eller Tawau. Allt resande gjorde att man stöp i säng på kvällarna, inget relaxa precis. Vi är inte överförtjusta i Borneo. Kanske för att vi inte sett alla guldklimpar här men alla städerna var ganska små, lortiga och folket ganska otrevligt. Alla ville lura oss, och att hela tiden detta förhandlande blir jobbigt. Barnen kunde inte många ord på engelska: "Hello" och "Money", så man fattar ju hur mentaliteten är i dessa turiststäder.

Vi lyckades komma iväg till Turtle Island och Orangutang reservatet som vi tänkt. Sipadan har begränsat intag till 120 personer per dag och tillstånd för att få åka dit måste sökas i förväg, vilket vi inte gjort. På ett ställe lyckades vi få platser men det kostade över 1000:-/pers för en dags snorkling. Det är det inte värt, kanske om man dyker eftersom det inte var mycket dyrare.

Vi åkte ut på dagsturer till Mabul Island, vilken ligger nära Sipadan.

Sepilok Orangutang Sanctuary

Mån 21 sep tog vi bussen från Sandakan city till Sepilok, 30 min, vilket är ett orangutang reservat. Här kan jag lova att vi sparade pengar på att ta oss dit själva. På hotellet ville de ha 650 kr för halvdagsturen. Nu betalade vi endast 150 kr, de försöker allt! Vi kom fram lagom till matningen av orangutangerna.

Entrén

Här får man stå på läktare och titta när orangutangerna matas med mjölk och frukt. Jag kan väl säga att jag hade hoppats på mer. Men det var kul att se dem svinga sig fram på repen. Sammanlagt visade ca 10 st upp sig lagom för frukost.

Senare kom även Long och short tailed Macaquas och snodd resterna. Dessa små vart slitna.

När vi fortsatte promenaden vidare kom allt fler Macaquas och dessa är inte skygga. Nu förstår jag varför man inte ens fick ha med sig vatten in på reservatet.

Efter man gått turen i reservatet kunde man gå en liten hikingtrip i djungeln. Det gjorde vi såklart, och hade med vår nyfunne vän Carl, amerikan som vi träffat i Brunei. Vi gick o gick och såg inget märkvärdigt. Carl som är doktorand inom träd stannade och tittade på alla växter och träd och hittade även små, små blodiglar, leeches. Efter ett tag börjar Micke och Carl hittade många på sina kläder och hikingen blev inte så njutningsfull. När vi kom tillbaka hade Micke flera stycken på kroppen. En på magen med huvudet inborrat och kroppen sprattlande rakt ut, påminde om en skräckfilm. Vi fick gå igenom alla kläder och jag som hade kortärmat, kortbyxor hade inte en enda. De fastnade väl inte på mig lika lätt som på Micke o Carl som hade långärmat. Usch, ett minne det också.

Här, svettiga och slitna efter "the leeche hike".

Selingan Turtle Island, Sandakan

Onsdagen åkte vi till Turtle Island, en timmes båttur från Sandakan. Turtle Island park består av tre öar varav Selingan är huvudön. Vi lyckades boka genom hotellet och fick betala mycket för en dag och en natt där! Detta visste vi redan innan, men det var verkligen värt det. Detta var höjdpunkten på resan. Vi hade en supertrevlig guide och reste med tre andra par. Sammanlagt på ön var det ca 40 turister.

Båten med sammanlagt 300 hk, inte purfärsk men turen var behaglig.

Slukade "bara" 250 L fram och tillbaka...

Vi anländer till ön. Vi kom till paradiset!

Vi checkade in i vår chalet som hade 6 rum. Vi trodde vi skulle bo i sovsalar och dela med andra...

men vi fick ett eget litet och fräscht rum.

Huvudbyggnaden

Här hade de en statistiktavla för de tre öarna. Den visar hur många sköldpaddor som kommit upp på ön och när, hur många bon, antalet ägg som tagits till the hatchery och hur många bebisar som släppts. Detta dygnsvis.

Här är "kläckeriet" (hatchery). När skölpaddorna kommer upp och lägger sina ägg tar personalen hand om äggen och gräverna ner dem här. Detta är en hel vetenskap. De ska grävas ner på 75 cm djup, ha kvar den ursprungliga sanden för lagom fuktighet och lufttillförsel. Inkubationstiden för ett bo är 2 månader. När vi gick förbi kunde vi ibland se en vilsen baby irra runt. Vissa delar är skuggade och det är för att olika temperaturer ger olika kön. Varmare ger honor.

De är väldigt stora djur!

Ett bo

Under dagen när vi kom dit hade vi fritid då vi snorklade och bara hade det skönt. Vi var tillsadga att inte snorkla vid den rockiga delen för där fanns det giftiga havsormar. Väl ute på snorkling såg jag denna livsfarliga orm ligga lugnt på botten, långt ifrån sitt naturliga habitat. Jisses, fick panik, trots att den låg helt still så var det alldeles för grunt och därmed för nära för att jag skulle vilja vara kvar.

Här är den: Colubrine Sea Krait. En mycket giftig orm, men är sällan aggresiv.

När vi var på stranden kom livräddaren med denna söta lilla baby. Den kom antagligen från ett bo som de missat. Så vi släppte den i havet.

Livräddaren showade även för oss.

Vi träffade så mycket trevliga människor, från alla världens hörn. Här Suzanna och Ben från England, Lousia och Ignes från Australien. Vi träffade även de enda svenskarna under hela resan.

Efter maten såg vi en film om skölpaddornas liv och varför de hotas. Kontentan var att miljöförstöring, ex att kasta plastpåsar i havet vilket de tror är mat och äter, de kan inte metabolisera dessa och dör. Fastnar i nät. Sköldpaddsägg stjäls i Philippinerna eftersom de anses delikatess. Inte lagligt i Malaysia. Av 1000 frisläppta babys överlever endast 1. De blir lätt mål för krabbor och andra större havsdjur.

Efter filmen började den långa väntan. Vissa nätter har den första landstigningen skett kl 5 på morgonen, det skulle ha blivit jobbigt. Vi blev indelade i grupper om 20 varav första gruppen gick redan halv tio. Vår tur blev halv elva!!

Här kommer nu många dåliga bilder. Orsaken är att man inte fick ta kort med blixt eftersom detta kan störa honan och hon går tillbaka till havet och lägger äggen där. Med enbart en liten ficklampa fick vi dessa kort. Här har honan gjort en grop och lägger sina ägg.

Detta ska föreställa en bild på hela sköldpaddan. Nån som ser? Vinkla dataskärmen så kan man se konturena, haha.

Vår duktiga hona lade 102 ägg. Dessa togs om hand.

Vi gick till kläckeriet där personalen grävde ner dem.

Skylten för vårt bo. 102 ägg. Det 6684:e boet för iår! 22 september.

Sen var det dags att släppa ett hundratal babys ut i det stora blå. De var så söta. Sprang jättefort, men visste inte vilket håll de skulle så vi fick hjälpa dem. Orsaken till att honor gör landstigningar på natten är att de inte tål den starka värmen dagtid. De kan dö. Samma sak med babys så därför släpps de på natten.

Vi hade en fantastisk upplevelse här och vi skulle göra om det tusen gånger till!!

Semporna och Mabul Island

Vi kom till Semporna onsdag kväll efter nästan en hel dag på bussen. Semporna är precis som de andra städerna vi såg på Borneo väldigt liten och smutsig, men vi hade bokat in oss på det största och bästa hotellet, Seafest Hotel. Inte så dyrt heller, 400 kr/natt. Inget märkvärdigt hotell alls, men rent och fräscht och låg nära till Uncle Changs, vilka vi gjorde dagsturerna med.

Seafest Hotel

På väg ut till Mabul Island (en timmes tur). Vi åkte med värsta vraket vars ena säte gick sönder.

Härligt! Vid Uncle Changs brygga på Mabul.

Här hamras sätet på plats.

Vi åkte ut med dykbåten. Ett par från England dök och vi var de enda som snorklade. Skönt när man slipper trängas.

Här kunde man ha bott. Dessa är water bungalows och kostar ca 600 usdollar/natt/person. Hm, nja, vi är fortfarande studenter. Men vi snorklade i revet precis utanför och det var sagolikt. Jag såg min första Cuttle fish! och en massa annat som ex barracudas.

Snorkling vid Kapalai Island, 15 min från Mabul.

En del stränder på Mabul var verkligen förskräckliga! De har inget miljötänk alls i Malaysia. De kastar allt i vattnet och sen spolas skiten upp. Synd för den här stranden hade kunnat vara superfin.

En av dagarna slappade vi på en fin strand vid pirarna. Vi snorklade lite. Micke lånade ut sin utrustning till en lokal kille. Han var ute i evigheter och kom sedan upp med en stor kokosnöt. I denna hade han fångat två fiskar, varav ena var denna Trigger fish! Kan inte fatta att man lyckas med det!

Här snorklar jag vid Scuba Junkies tillhåll på Mabul. Det var så otroligt härligt. Snorklingen på Mabul är verkligen fantastisk. Man simmar bland stora fiskstim, så stora att man inte ser något annat än fisk framför sig. Vid en av snorkelturerna runt ön simmade jag lugnt i ett stort stim och när stimmet försvann upptäckte jag en Trigger Fish nära mig som gjorde ett utfall. Jag blev galet rädd eftersom jag vet att de har sitt revir under och över sig och kan attackera och bitas. Det var nära ögat, men jag simmade i panik tillbaka till båten, puh! ;)

Snyggt! NOT!

Härligt slappande!

Uncle Changs hade en del katter. Den här lilla var så söt!!

Maten var inkluderad och var över förväntan.

Uncle Changs

Den fina stranden där vi snorklade. Tyvärr blev det ebb så snabbt att det inte gick att simma här så länge.

På Mabul finns en liten by, detta är "huvudgatan".

Husen i byn. Skulle ni vilja bo här?

Mycket barn lekte överallt. Här leker de under husen.

Barnen var även tvungna att arbeta. Här mötte vi två småkillar som bar på en tung platta dryck.

De showar för oss även här.

En annan kille har varit och fiskat och kommer med fångsten.

Tillbaka till paradiset

Kl 06 lämnade vi lägenheten, jag ovetandes om slutdestinationen. I hissen fick jag ögonbindel, det tyckte jag vart riktigt spännande.

Jag blev inforslad in en taxi som körde väldigt långt, ca 40 min. Det roliga är att taxin körde till flygplatsen, vilket den inte skulle och sen körde den till färjeterminalen. Jag trodde, med ögonbindel, tvärtom. Först färjeterminalen och sen flygplatsen, bara för att förvilla mig, men taxichauffören hade tydligen fattat helt fel. Väl vid färjan tog Micke av mig bindeln och där står Jürgen och Flo! De var med i taxin hela tiden, fatta vad tysta de måste varit! Väl där visade det sig att överraskningen var en weekend på Langkawi!!!

Vädret var helt fantastiskt. Kunde inte bli bättre. Här njuter vi på färjan (Penang - Langkawi) som tar ca 3 timmar.


Symbolen för Langkawi, White-bellied fish eagle.

Hotellet, Berjaya Resort and Spa ligger på öns nordvästra del. Hotellet var verkligen jättefint med 102 bungalows runtom i djungeln.

Detta var vår bungalow. I varje finns två rum, ett med dubbelsäng och ett med två enkel sängar, dessa med en gemensam dörr, bra för barnfamiljer med ett eget rum till barna.

Rummet var ganska fint och väldigt rymligt.

Hotellet är så stort att man måste ringa för upphämtning om man bor lite längre bort, som vi. Dessa shuttles fungerade jättesmidigt och vi behövde aldrig vänta speciellt länge.

All mat var ganska dyr, jämfört med det "icke turistiga" Malaysia. Svenska priser på allt. Här är den härliga frukosten! Det fanns runt 6 restauranger som man kunde välja mellan, alla med olika specialiteter om ex: kina, thai, western osv.

Här sitter vi vid Pan Thai, en jättemysig thairestaurang belägen ute på vattnet. I mitten av restaurangen är en stor upplyst cirkel där man kunde se barracudas jaga småfisk. Maten var verkligen superb, och miljön likaså!

Vi blev uppvaktade med sång. När de frågade efter önskemål ville givetvis Micke att de skulle sjunga "Happy birthday". De var verkligen superduktiga, de både spelade och sjöng jättebra. Detta var verkligen en fantastiskt trevlig kväll!

På lördagen gick jag till spat. Där blev jag behandlad som en drottning! Innan min behandling fick jag använda den fina poolen med en magnifik utsikt över bergen. Sedan fick jag en ryggmassage, manikyr och pedikyr. Så härligt! Dock var priserna här mycket högre. Jag betalar vanligtvis i Penang 150 kr för detta, men här kostade det 400 spänn.

Hotellet har en egen privat strand som är jättefin. Kritvit strand med ganska klart vatten och solstolar.

Stranden

Detta är bungalowerna som ligger på vattnet. Det finns 2 st presidentbungalows. Dessa har en egen pool, personal och är som en hel stor svensk villa. Det vore väl nåt, bara man kan punga ut med 10 000:- natten så.

Så härligt vi hade det, vill bara tillbaka!

Poolanläggningen var stor, med en stor pool och 2 mindre barnpooler. Givetvis spenderades en del av tiden här i poolbaren.

Helgen var fantastiskt bra. Vi hade det så skönt, bara relaxa. Vi lämnade aldrig hotellet. Dels ligger det avsides från shoppingstråken och dels för att vi bara ville njuta och inte flänga runt något. Det var inte mycket folk på hotellet. Snart drar högsäsongen igång och då tror jag det blir sådär packat att man får vänta länge på både mat och shuttle och det blir så fullt att alla inte får plats på stranden eller poolen. Då tror jag inte man uppskattar hotellet lika mycket.

Vi var ju på Langkawi första helgen efter att vi kom till Malaysia. Då bodde vi ju inte så flott, vi bodde vid backpacker stranden. Vädret var inte så fint. Vi åt inte så jättegod mat. Men vi hyrde då moppe och åkte runt stora delar av ön och såg mycket. På det hela var resan då bara ok, men nu efter att ha bott flott och upplevt en annan del av Langkawi så gillar vi det mycket mer. Och då är ju slutsatsen: det är ju bara hotellet och dess omgivningar som spelar roll för en turistande svensk. Man kan bo på samma hotell i två veckor och älska ex Thailand medan någon annan som rest runt och sett det verkliga Thailand kanske då inte pratar lika gott om samma ställe. Därför tror jag att det är svårt att rekommendera ett resmål, man kan bara rekommendera hotellet, därför att man antagligen har helt annorlunda syn på vad som är bra.

Jag tackar min älskling för en awesome weekend!

Robbed in paradise

På detta resort finns ett enormt djurliv. Vid vår ankomst gick vi ut på balkongen för att inspektera utsikten. Genast upptäcker vi flertalet apor (long-tailed Macaquas) som närmar sig. Vi får syn på en liten familj, med världens sötaste baby!

Vi tittar på dem en stund och efter ett tag så börjar hanen (närmast på bild) komma emot oss och börjar klättra uppför pelaren till vår uteplats. Chockad över att fler och fler apor börjar komma drar vi oss tillbaka in i rummet och låter dörren vara öppen så vi kan ta kort.


Denna lilla sötnosen satt där och tittade och brydde sig inte om oss alls, helt oskygg människor. Jag lockades av tanken att klappa dem, ta i dem, men tog förnuftet till fånga, de kanske bits! Helt plötsligt kommer en apa så när att jag ryggar tillbaka och springer in till Jürgen och Flos tillfälliga rum (vi kunde öppna dörrarna emellan rummen). Eftersom jag kände mig förföljd stängde vi in oss där och smygtittade in. Då såg vi en apa som relaxade på soffan medan den andra sprang in, snodde kaffet och sprang sedan ut. Nu kunde vi stänga ut dem och titta på den kaffeälskande apan. Gissa om vi gapskrattade!

Nöjd, avsmakar kaffet.

De små liven var väl hungriga, de satt där och kikade in. Ser ganska lustigt ut, tycker ni inte?


Den här apan knackade till och med på. Ledsen att vi aldrig öppnade =)

Dagen efter när vi väntade på shuttlen så var jag en decimeter från att trampa på denna baby ormen! Jag stod lugnt och väntade tills Micke skriker: ORM!

Den ålade sig lugnt uppför ett träd. Vi visade sedan bilderna för personalen som genast sade till oss att vara extremt försiktiga, eftersom vi hade sett en baby cobra!! Shit, tänkte vi. Vilken grej!! Nu, efter att ha googlat fram arten var det ingen kobra. Det var en "paradise tree snake" som inte är giftigare än en svensk huggorm. Jaja, trodde ju att de visste vad de pratade om där, men men...

Vi såg även denna annorlunda ödlan: "skink" (eng)

Dessa möttes vi av en morgon. Ser lite ut som en farbror där han sitter. Detta är "Dusky leaf monkeys".

Ekorrar underhöll oss under frukosten.

Förutom dessa djur såg vi även varaner (monitor lizard) och white-bellied fish eagle, som är lite av en symbol för Langkawi.

Födelsedan

Mellan 9-13 höll vi posterpresentation i entrén på School of Pharmacy. Detta var ett researchprojekt vi haft sedan vi började kursen Pharmacy Management och det var för detta projekt som jag i panik jagade intervjuer på fastlandet. Nu äntligen var avslutningen och presentationerna gick väldigt bra. Jag skötte mig, om jag får säga det själv, lysande. Kunde allt utantill och kunde besvara alla frågor från utvärderaren. Det roliga är att så fort vi har haft presentationer i den här gruppen så har alla varit jättestissiga. Gått och pratat och övat för sig själva, jättenervösa! Men de presterade bra så det är väl deras sätt att förbereda sig.

Jag tänkte skriva ut alla namnen, insåg snabbt att jag inte minns alla namn. De har ju så krångliga namn här!

Fick den här superfina tårtan från Baskin Robbins på morgonen, yummie!!


Några vänner var bjudna hem till oss på kvällen: Wendy, Katriina, Jürgen och Flo. Vi grisade som värsta barnkalaset.

Efter Wendy lämnat oss så fortsatte kvällen med två nya bekanta, Wahid och Berouz, och en del rödtjut på det! Sedan fick det bli en ganska tidig kväll eftersom vi skulle upp halv fem för min överraskning! Jag hade en toppen födelsedag!!!

Dagen med stort L...

...nämligen Lindas födelsedag!! Dagen började bra, inte varje dag man har tre skönsjungande män i sovrummet 06.00. Fick en jättefin tårta, som jag tydligen inte fick äta nu, det var ju synd... ;D. Ska snart iväg och ha en postervisning och presentation i fyra timmar, Micke ska ha en tenta, men sen hoppas jag på någon slags firande, yey!

Mindre smickrande bild...=D

Allt detta smygande

Micke smider planer. Han planerar nån överraskning och det är svårt, han har inget vidare pokerfejs ;). Allt började med att några tjejer i klassen tyckte vi skulle fira lite på Hard Rock Cafe på Batu Ferringhi på fredag. De ska tydligen ha riktigt najs beachparty. Allt var bestämt och jag hade kollat med Micke som hade flaggat ok. Sen kommer han och säger att vi inte kommer vara hemma, vi ska resa bort. OK, först blev jag lite sur, han kunde faktiskt nämnt det innan vi bestämt allt, haha. Men nu är jag jättenyfiken! Jag tror att vi ska åka till Kuala Lumpur. Jag vet nämligen att Paul Van Dyk spelar där på fredag och det skulle ju sammanfalla ganska bra, eller hur? Det är ju en av Mickes favoriter, inte min, men kan va kul att se. Ni vet väl vad det är för dag imorgon va? Dagen med stort L... =D

Gotta love this...

Laddade lite musik härom dagen vilket jag inte gjort på väldigt länge. Snubblade över den här partylåten som nu är lite av en favorit och kommer gå varm i mp3-spelaren under mina framtida promenader. Nåt för aerobicspasset, Noomie? ;) Kan ju säga att detta är inget för de som föredrar Winnerbäck, dansband eller hårdrock osv, haha.

Finally

Nu äntligen kan jag använda datorn igen. Jag har haft virusinvasion, därav inga uppdateringar i bloggen eftersom det inte gått lägga ut inläggen. Facebook har inte funkat, mail osv. Efter nedladdning av vad det kändes som 20-talet program, deletande av samtliga dessa och en massiv datarensing så löste det sig till slut med ett enda antivirusprogram, eller vad jag tror iaf. Tack alla för era tips, det blev inget av dem, men ni ska veta att jag laddade ner alla ;). Microsoft security essentials är det som vann striden. Vad tror ni om det?

Lite vad som hänt i veckan: I fredags var vi på bio med Katriina och såg den enda engelska filmen tillgänglig, Sorority Row. Klassisk skräck-teen movie à la Scream. Själva bion ligger i ett stort köpcentra, Queensbay Mall, 20 min promme härifrån och är riktigt fräsch, bättre än SF hemma. Här finns t.o.m mugghållare på stolarna. Lyxigt va? Haha. Sen är det ju så billigt, vi betalade 16 kr/pers. I vanliga fall finns det fler filmer men de ändrar tydligen varje vecka. För några veckor sen såg vi Final Destination 3, dock inte 3D som vi ville.

Lördagkvällen tillbringades utanför International Office med ett event för alla internationella studenter; Let's get together. Detta var en kväll då alla skulle klä sig traditionsenligt och då fick man välja mellan kinesisk, muslimsk eller indisk klädsel. Vi pratade med några utbytisar innan för att kolla om folk skulle klä sig och de sa att de inte skulle göra det. Skönt tänkte vi som inte hade tid för att leta kläder, lite smådyrt dessutom. När vi kom dit hade praktiskt taget alla klätt upp sig i allafall. Det kändes så dumt, jag hade velat om jag vetat. Kände mig skittråkig. Jaja, samma event sker väl nästa termin, får göra om det då. Kvällen bjöd på massor av mat från alla möjliga länder, dock inget västerländskt, men mätt och rund gick jag därifrån. Det bjöds på massa uppträdanden som sång, dans och lotteri. Har inga bilder från kvällen, typiskt att batteriet skulle dö...

Söndagen tillbringade jag på fastlandet, tog bara 1h 45 min att ta sig dit, till det Mega Mall där jag för en månad sen köpte ett tangentbord som jag ville byta. Det blev nya högtalare till datorn, så nu kan jag äntligen dansa naken till hög musik igen ;). Efter det kände jag att jag behövde skämma bort mig med pedikyr och manikyr. Bara älskar när två personer arbetar på mig, vilken lyx det är!

Sen har det inte hänt så mycket. Micke hade tenta idag som han tyckte gick bra. Så det har varit mycket pluggande och svärande över datan. På måndag har jag tenta igen, Micke på tis och ons, tors har jag presentation. Så mycket att plugga just nu, men sen hoppas jag det lugnar sig lite. Det blir inget uppdaterat från Borneo förrän efter måndag, då blir det mååånga långa inlägg igen, hört att ni gillar det.

Nä, dags för John blund att göra sitt.

Virus

Åh nej! Mitt antivirusprogram gick precis ut. Ge mig förslag på bra program att ladda ner, please!

Too Spicy!!

Innan vi drog iväg till Borneo så gick vi iväg för lite massage. Jag hade haft huvudvärk i flera dagar vilket gjorde ett besök nödvändigt. Köpte ett paket med fot- och ryggmassage samt ear candling. Micke gick inför en helkroppsmassage. Efter ett tag hör jag hur de pratar om att Micke äter för mycket stark mat och att det enda vattnet han skulle dricka, skulle vara varmt. Jo, varmt vatten i denna värmen, nej skulle inte tro det... Detta märkte hon tydligen eftersom Micke blev helt röd på ryggen när hon masserade. Hm, så här såg Micke ut dagen efter:

Fina blåmärken. Det där beror mer på den kraftiga kvinnan som masserade än på "spicy food"!

Ear candeling kan jag däremot starkt rekommendera. De tänder ett speciellt ihåligt ljus och stoppar det i örat, samtidigt som de masserar runt om. Efter 10-15 min tar de ut ljuset och du får se hur mycket öronvax som ljuset absorberat. Inte så fräscht, men mina öron kändes jättefräscha och varma. Denna behandling är även bra mot huvudvärk, stress osv.

Då tar vi helga!

Tiden bara rusar iväg och det känns som att man inte hinner med. Det är redan oktober och snart har jag haft alla midterms och nu börjar råplugget inför finals. Jag ska tenta 5 kurser på 3 veckor vilket är ganska ovant eftersom vi i Sverige tentar en kurs i taget. Idag hade jag ett midterm igen i Clinical Pharmacy. Det gick inget vidare. Provet bestod av flervalsfrågor, sant/falskt och essä frågor. 100 frågor på en timme. Det låter ju enkelt, men det är riktigt svårt eftersom alternativen är så lika så måste man ju kunna det till 100%. Jag kan väl säga att jag inte tagit dessa midterms så allvarligt och startat pluggandet väldigt sent (läs dagen innan). Vet inte riktigt varför jag gör så, beror lite på att jag är lite skoltrött kanske, men målet är ju att vara riktigt grym på finals, det är ju där det verkligen avgörs.

Nu har jag redan helg, medan Micke ska iväg imorn igen. Han kör sitt sista midterm till veckan, sen är det lika för honom, råplugg som gäller. Skönt att man har något att se framemot...

GRATTIS! Till min bror Patrik som fyller 22 år idag! Hoppas du får en kanondag!! Kramar från oss.

Nya resplaner

Vi hinner knappt komma hem förrän vi bokat nästa resa. Är det inte så livet ska va?

23 november flyger vi till Ho Chi Minh (Saigon), Vietnam, och tänker även fortsätta mot Laos och Kambodja, med en eventuell julavslutning i Thailand. 4-5 veckor kommer vi åter leva som backpackers och det ska bli alldeles fantastiskt! Nu återstår bara resesällskap för hela eller delar av resan. Vem hänger på?

Så ska dom tas!

Nu har det hänt!

En stor äcklig jävel i sovrummet!!!

Here we go!

Ok, nu sitter jag hemma och är helt färdigpackad inför resan som påbörjas om två timmar. Det ska bli riktigt spännande, och framförallt en omställning eftersom vi denna gången reser som backpackers. Så, inga hårblåsar och raffiga pumps, nu måste allt som packas bara vara praktiskt så allt får plats i min nya 70+10 L ryggsäck. Ja, som tjej köpte jag ju givetvis den största som fanns, Micke nöjde sig med 60 L.

Vi börjar med att åka buss till Kuala Lumpur. Därifrån flyger vi imorgon till Brunei. Söndag åker vi till Sandakan för att spendera 2-3 dagar vid bl.a Turtle Island och Orangutang Reservatet. Sedan åker vi till Semporna och därifrån åker vi på dagsturer till Sipadan Island som ska vara ett av världens bästa dykplatser. Vi ska inte dyka, men vi ska däremot snorkla, och jag längtar!!! Vi flyger tillbaka till KL från Tawau den 25:e och ska väl utforska staden under hela helgen.

Allt är inte bokat på resan så det kommer väl säkert inte gå som vi har tänkt, bl.a Turtle Island har vi inte lyckats boka och eftersom det är lov nu i hela Malaysia så kan det bli svårt, men hoppas, hoppas...

Selamat Hari Raya!!

HONG KONG (Många lååånga inlägg)

Söndagen den 16:e augusti bar det av mot Hong Kong för en veckas storstadsliv.

Detta var första resan vi flög med Air Asia vilket är motsvarigheten till europas Ryan Air. Vi hade väl inga direkt större förhoppningar på flyget, eftersom vi bara hade en flygtid på 3 timmar, men herregud så mycket bättre än Ryan Air! Positivt överraskad och precis lika bra som vilket annat bolag som helst!

Väl framme i Hong Kong hoppade vi på en flygbuss med destination Hong Kong Island. Hong Kong är uppdelat i tre distrikt: Hong Kong Island (city), Kowloon och New Territories som ligger på halvön. Vi hade tagit med kartor från flygplatsen och bara gissade oss till att hoppa av bussen. Där står vi sedan på gatan med kartan som vår enda guide. Plötsligt kommer folk fram och frågar vart vi ska och hjälper oss, och detta var ett genomgående inslag under hela resan. De är hur trevliga som helst! Vi hittade hotellet relativt snabbt.

South Pacific Hotel ligger på gränsen mellan Wan Chai och Causeway Bay distrikten. Det var ett trevligt hotell med bra pris, 500 kr/natt. Framförallt var läget super.

Rummet var helt okej, ganska litet, men rent och fräscht.


I hotellets informationsguide, punkt fyra: "You might get loss of money and property if call for prostitutes". Ja, tur är väl att det inte drabbade oss...


Hela första dagen vandrade vi runt i Wan Chai och Causeway Bay. Så mycket människor och så mycket affärer, det var riktigt rolig shopping, mycket skit också givetvis. Bland annat en tur till Ikea i förhoppning om att få äta lite svensk mat, men tji fick vi. Men vi lyckades hitta lite lösgodis, ahlgrens bilar och marabou!! Här är Micke utanför Times Square.


Mitt i city!

Hela stan kryllar av spårvagnar!

Hong Kong är en riktigt häftig stad, mycket människor, hög puls och fantastiska byggnader, den ena högre och vräkigare än den andra.

Vi utforskade snabbt tunnelbanan och det blev vårt enda transportmedel under resan då det var så smidigt! Man når alla delar i hela Hong Kong, även ända upp till den kinesiska gränsen. Tunnelbanan var enorm och fräsch, med mycket shopping och restauranger. Och, det var billigt!

Sista tre dagarna på resan såg vi fram emot att tillbringa i Kowloon, Tsim Sha Tsui. Vi fick en chock, att åka över den korta biten till fastlandet och mötas av en helt annat del av Hong Kong, den turistiga delen där man på 20 meters promenad blivit erbjuden att köpa klockor och skit av säkert 15-20 personer. Det blev helt klart ett otroligt störande inslag! Vi checkade in på ett hostel i Chungking Mansions som hette Lucky Hostel. För att komma till hostelet så gick man på bottenvåningen genom en mindre galleria, där man även där blev påhoppad av försäljare, tills man kom fram till världens sämsta hissanordning.

Hostelet var helt okej, JÄTTELITET och trångt, men fräscht och städning varje dag och kabeltv. Det var billigt, ca 400 kr för tre nätter. Andra morgonen när jag trött satt och kissade vred jag på huvudet mot handfatet och där sitter en stor kackerlacka och tittar på mig. Jag SKRIKER som en galning, knappt så jag hinner med med toapappret och hoppar ut till Micke. Micke tycker jag är galen och inte ska skrika så folk börjar undra, men jag kan inte hjälpa det, de är verkligen en fobi och jag avskyr dem, förknippar dem med lort och äckel. Den natten fick jag inte en blund eftersom jag såg små kackerlackor springa på väggen, livrädd att få dem i sängen. Så inför flygningen hem var jag helt slut!

En av de sista dagarna tog vi tunnelbanan en timme upp till kinesiska gränsen, distriktet Shenzhen, eftersom vi hört att det skulle vara grym shopping. Det var dock en massa krångel, man skulle vid gränsen skaffa visum och bara det kostade 160 kr/person, lite onödigt för våra fyra timmars uppehälle i Kina. Väl igenom gick vi till köpcentret som stank av desperation. En liten kille, knappt fyllda 20, tyckte vi skulle följa med honom till hans affär. Han tjatade så vi var till slut tvungna att ge med oss för att slippa honom. Vi följde med och Micke hittade en klocka han gillade, men de hade den inte där. De ringde samtal och vi fick vänta länge tills de slut kom. Orsaken är att det är många poliser som patrullerar i byggnaden och vissa produkter säljer de olagligt, vet ni varför, jo ALLT är fejk! Väldigt snygga kopior var det iallafall så vi kom hem med lite smycken, klocka, pikéer, väskor osv. Väldigt billig shopping. I en väskaffär vägrade en kvinna att släppa ut mig, hon drog mig jättehårt i armen, jag var tvungen att slita mig loss och i stort sett springa ut. Jodå, visst blev det blåmärke. SJUKT!! Killen vi träffade utanför följde efter oss hela dagen, och när vi åt lunch så smet vi ut bakvägen för att slippa honom. Vi hade jättekul åt detta tills vi stötte på honom senare, igen! Ja, vi har verkligen ingen bra bild av det lilla vi såg av Shenzhen och synd är att vi aldrig orkade ta oss in längre i Kina, jag kan tänka mig att det blir bättre ju längre bort från gränsen man kommer. I Shenzhen ligger många stora fabriker som tillverkar allt från elektronik till kläder, hela området är känt för billig shopping. Om man kan hitta äkta produkter där vet jag inte.

Allt som allt gillade vi Hong Kong, det är verkligen en fantastisk stad som bjuder på mycket bra shopping, parker och bad. Vi hade jättefint väder hela veckan och en temperatur över 34 grader. Finns hur mycket som helst att skriva men jag tror vi fått med det viktigaste ;). Vi fick en del tips av vänner innan vi åkte, tex Victorias Peak, Disneyland, åka rulltrappa i soho och frossa i nudlar. Ja de två sista gjorde vi aldrig, dels han vi inte med Soho och dels var faktiskt maten rätt äcklig i Hong Kong. Inte många av de asiatiska rätterna vi provade som gick ner. Det blev därför en del västerländsk mat, som pasta och nån tur McD's.

Många långa inlägg blev det, men eftersom jag inte använder Flickr för bilder så lägger jag upp allt här, storleksgränsen är bättre på blogspot. Man kan klicka på bilden för att få den större. Sedan är ju bloggen ett sätt för oss att komma ihåg allt, därav alla detaljer.

Under Hong Kong resan var vi även till Disneyland, Oceans Park, Victorias Peak och Macau i Kina, se nedan!